. LiiCee .

Saknar min man så jag vill bara gråta! Blir som en riktig barnunge när jag skiljs från någon jag tycker om, har en enorm separationsångest, tror jag. Eller jag vet inte hur separationsångest är egentligen, men det är ju pinsamt att jag börjar lipa så fort någon familjemedlem reser bort en helg eller så. När min syster är här och hälsar på börjar tårarna rinna när hon åker, trots att hon bor i Stockholm... Imagine what would happen om min syster i Aussie kom hem..!

Kevin ligger och sover sen några timmar tillbaka... Endast gnytt till en gång, men lugnt nanat vidare så fort jag lade Marios täcke över honom : )
Videochattade med Mario via Skype för en stund sen med. Det fick mig bara att sakna honom än mer..! Det är nästan så jag vill böna och be att han ska komma hem igen!! Men jag vet ju att det även är bra att vara ifrån varandra. Känns som om vi växt ihop lite för mycket nu, så att klippa navelsträngen var la egentligen bara på tiden!
Och medans han är iväg passar jag på att börja med AW- metoden för att få lillsnuten att sova gott hela natten... Det står att det är bra om en förälder helt enkelt sover hemifrån de första nätterna, så detta var ju ett ypperligt tillfälle att börja!

Ni andra läsare som har barn, hur får ni era barn att sova hela nätterna?? Det tär rejält på både mig och Mario i och med att Kevin vaknar minst fyra gånger per natt... Det är la, om man har tur, kanske en natt i månaden som han "bara" vaknar två gånger. Enligt Anna bör barn i Kevins ålder sova ca 14,5 timmar per dygn, men det gör ju definitivt inte min pojke!
Provar AW- metoden och funkar inte det så hänger jag mig nog... Verkar enklast så.

Ligger i sängen och gör mig än mer deprimerad. Kan inte låta bli att snegla åt höger och ängslas över att andra halvan av sängen blir tom inatt... Marios sida. Oftast är det min sida också, eller det blir det någon gång under natten när min sovande kropp beslutar att rulla över och näst intill knuffa ur älsklingen : p
Jag tycker inte om att sova ensam. Även fast jag och Mario oftast somnar i varsin ände av sängen och med ryggarna mot varandra (och även då är det myycket space mellan oss!), så känner man ändå tryggheten av att någon ändå ligger där bredvid... Men nu blir jag alltså helt allena.

Nej, jag ska sova nu. Mina ögonlock vill absolut inte samarbeta med mig nu! Hoppas på att få sova gott inatt, lillen brukar nämligen oftast sova rätt bra när pappsen är borta. Haha ha, skevt..!
Jejje, ni får ha en god natt med massa söta drömmar! Natti natti!