. LiiCee .

God kväll allihopa!

Nu försummar jag bloggen totalt, men det är la inte så konstigt... Kevin rör sig som en missil genom huset och lämnar total förödelse vart han än dragit igenom ; p
Ungefär femtioelva gånger per dag ställer jag i ordning alla filmer i hyllan, men till ingen nytta egentligen eftersom hjärteknodden ändå smyger dit någon minut senare och river ner dom igen, haha ha..!
Varje kväll tillbringas med att kräla omkring på golvet och samla ihop alla leksaker, och varje dag kollar jag bord och hyllor så att ingenting ömtåligt går att nå.

Livet leker och är bara helt underbart!! Jag har ju berättat tidigare om känslorna som väller över när min son ser på mig... Man kunde känna värmen av hans kärlek. Jag trodde inte kärlek kunde bli större, men jag hade fel.
Nu känner jag på riktigt att jag är den som betyder allra mest i världen för Kevin. Han är fullkomligt trygg med mig och vet att mama alltid finns nära.
Alla som träffar Kevin förvånas över hur trygg han verkar. Att han är riktigt alert och verkar mycket äldre än han är!
Mina föräldrar förvånades över hur stark och utvecklad han blivit under tiden dom varit i Thailand. Han ställer sig upp utan problem, går omkring med sin lära-gå-vagn och vet precis hur han ska bära sig åt för att vrida, backa och vända på både sig själv och vagnen. Jag har slutat att gå tätt intill honom nu, han blir bara arg och det förstår jag. Han ramlar ju inte så varför ska jag vara där som en hök och störa?!
Pratar gör han, hela tiden... Om allt och ingenting. Han pratar och tittar på mig medans han väntar på svar... Sen fortsätter han.
Dansar gör han med. Han älskar musik! Barnsånger och reggaeton, det är grejer det! Och han älskar tjejer!! Inte för stora tjejer, men några år äldre kan de gärna få vara... När Angelina var här stelnade lillkillen till som i trans och bara stirrade en stund på den vackra flickan, innan han snabbt kröp fram för att både krama och pussa henne! Inte utan att mamma blev lite svartsjuk ska sägas ; )
Igår var Fanny här och då blev han kär i henne och skulle pussas och kramas där istället. Herregud, jag måste hålla hårt i min kille!!!!!!
Men fortfarande är ändå mama bäst... Varje morgon får mama både puss och kram och helst ska han vara nära mama hela dagen lång. Allt som oftast ställer han sig upp och sträcker upp armarna mot mig och vill upp... Så jag går omkring och sysslar med en pojke på armen mest hela tiden.
Balansen blir bättre för var dag som går. Korta stunder kan han släppa taget och stå helt själv innan han får kalla fötter och tar tag i närmsta stöd igen!
Barnmorskan vart riktigt förvånad över hur snabbt han utvecklats (som så många andra också).
Idag ställde jag mig vid spjälsängen och tittade en lång stund på min sovande stjärna. Kärleken är underbar!
Min pappa som annars inte visar känslor sådär jätteöppet, undertrycker minsann inte stoltheten har känner över sin dotterson! Gladeligen berättar han om hur duktig och snabb hans barnbarn är och han leker mer än gärna med lillen.

Mitt liv är som en saga och jag kunde inte vara lyckligare! Jag vill inte veta, inte ens tänka på hur mitt liv skulle sett ut nu om jag inte hade Mario och Kevin i mitt liv.