Ibland blir det bara för mycket
Kommentarer - 0 st. | Kategori - ☆彡 Min vardag | Daterat - 2009-07-01 » 21:45:21
Blev inte så mycket bloggande idag heller... Vaknade ganska sent och gick upp och började städa och så, sen slängde jag in en tvätt i maskinen... Efter det gick jag och hjärtat ner till min farfars grav, satte dit lite nya blommor och vattnade. När vi va hemma igen höll vi båda två att fullkomligt dö av värmeslag, så vi gick upp till sjön och badade, och ja, jag tog mej faktiskt ett dopp med : ))
Sen var det hem och vila innan jag va tvungen att cykla till jobbet, och älsklingen blev hämtad kort därefter för att jobba han med.
Jag kan ju säga att jag inte har nån kondition alls, så de fem kilometrarna det är till jobbet var riktigt superjobbiga!! Men jag klarade det!
Det var en lugn tur ikväll faktiskt, inte stressigt eller nåt : )
När jag kom hem däremot började helvetet innan jag knappt hann sätta mej ner och vila benen och fötterna... Min mama började gnälla på mej direkt, så jag fick inte en lugn stund så jag kunde få äta mat (har inte ätit nåt sen frukost).
Inte fan vill jag höra på hennes gnäll (helt fel hade hon med, vilket gjorde mej ännu surare när hon inte lyssnar på mej) när jag precis kommit hem från jobbet och har helt ont i fötterna efter att inte ha suttit ner på nästan tre timmar!!
Ni som känner min mama vet ju hur det är... Först gnäller hon i en evighet över att man gjort nåt fel, sen börjar hon prata om när hon var liten på stenåldern... Sen börjar hon lipa om hur synd det är om henne och att hon alltid har rätt bara det att ingen fattar det, även fast det i slutändan oftast visar sig att hon har alldeles helt galet fel fel fel..!
Visst, jag hade gärna pratat med henne om det här, eftersom det är en struntsak egentligen, men jag har ingen lust att ta det precis när jag kommit hem från jobbet och precis lagt upp mat på tallrien, helt utsvulten..!
Jag kände redan hur arg jag höll på att bli, så eftersom jag inte ville starta ett gräl (jag och mama bråkar ooofta, ingen av oss har tålamod alls och stubinen är nästintill obefintlig) reste jag mej helt enkelt upp och gick till mitt rum, med tom mage...
Så det enda positiva är väl egentligen att jag iaf blir himla smal av att cykla till och från jobbet, springa runt där för att sedan komma hem och inte få nåt att äta... Jaha, det kommer då fan inte ta lång tid innan jag är i samma storlek som i vintras, då jag vägde 42-44 kg (nu väger jag 51). Det syns ganska mycket på en så liten person som mej : p
Förlåt, jag vet att sånt här är inget ni vill läsa, men jag va tvungen att avreagera mej på nåt sätt... Lovar att kompensera upp det strax... Ni ska få se lite galna grejer ; ))
Sen var det hem och vila innan jag va tvungen att cykla till jobbet, och älsklingen blev hämtad kort därefter för att jobba han med.
Jag kan ju säga att jag inte har nån kondition alls, så de fem kilometrarna det är till jobbet var riktigt superjobbiga!! Men jag klarade det!
Det var en lugn tur ikväll faktiskt, inte stressigt eller nåt : )
När jag kom hem däremot började helvetet innan jag knappt hann sätta mej ner och vila benen och fötterna... Min mama började gnälla på mej direkt, så jag fick inte en lugn stund så jag kunde få äta mat (har inte ätit nåt sen frukost).
Inte fan vill jag höra på hennes gnäll (helt fel hade hon med, vilket gjorde mej ännu surare när hon inte lyssnar på mej) när jag precis kommit hem från jobbet och har helt ont i fötterna efter att inte ha suttit ner på nästan tre timmar!!
Ni som känner min mama vet ju hur det är... Först gnäller hon i en evighet över att man gjort nåt fel, sen börjar hon prata om när hon var liten på stenåldern... Sen börjar hon lipa om hur synd det är om henne och att hon alltid har rätt bara det att ingen fattar det, även fast det i slutändan oftast visar sig att hon har alldeles helt galet fel fel fel..!
Visst, jag hade gärna pratat med henne om det här, eftersom det är en struntsak egentligen, men jag har ingen lust att ta det precis när jag kommit hem från jobbet och precis lagt upp mat på tallrien, helt utsvulten..!
Jag kände redan hur arg jag höll på att bli, så eftersom jag inte ville starta ett gräl (jag och mama bråkar ooofta, ingen av oss har tålamod alls och stubinen är nästintill obefintlig) reste jag mej helt enkelt upp och gick till mitt rum, med tom mage...
Så det enda positiva är väl egentligen att jag iaf blir himla smal av att cykla till och från jobbet, springa runt där för att sedan komma hem och inte få nåt att äta... Jaha, det kommer då fan inte ta lång tid innan jag är i samma storlek som i vintras, då jag vägde 42-44 kg (nu väger jag 51). Det syns ganska mycket på en så liten person som mej : p
Förlåt, jag vet att sånt här är inget ni vill läsa, men jag va tvungen att avreagera mej på nåt sätt... Lovar att kompensera upp det strax... Ni ska få se lite galna grejer ; ))
