2011-04-05
Kommentarer - 0 st. | Kategori - ☆彡 Min vardag | Daterat - 2011-04-05 » 21:58:01
Hallå i stugorna!!
Sitter här och fryser, ska snart hoppa i säng tänkte jag... Lägger mig i gästrummet faktiskt, så jag inte väcker lillen när jag dimper ner i sängen med min perfekt runda kropp ; p
Imorses fick jag ett underbart uppvaknande..! Nu när Mario är borta så har jag flyttat spjälsängen tätt intill våran säng så att Kevin är så nära som det bara går... Jag hade lagt mig så att mitt huvud låg mot spjälsängen. Vaknade av att Kevin satt och klappade mig på huvudet!! ❤
Det var det sötaste jag varit med om! När jag vände på huvudet fick jag ett stort leende och sen dunkade han sin panna mot min... Det gör djävulskt ont när han gör så, men han gör det för att visa sin kärlek så det är heelt okej!
Han fick titta lite på baby einstein och då passade jag visst på att somna om en stund... När jag vaknade fick jag världens ågren. Det var bajs på täcke, kudde lakan och bebis..! God damn, det var ju bara att pallra sig ner och bada lillsnuten och börja tvätta!
Sen blev det frukost och lite bus innan plutt ville lägga sig igen.
Annars har vi inte gjort mycket idag. Eller jo, jag har haft fuuullt upp med mitt projekt! Ett till sånt där mail jag snackade om igår kom idag... Blä och usch, men vafan det är ju bara att ta tag i det!
Kevin fick besök på eftermiddagen av två tjejer... Grannens söta dotter och hennes kusin som bor på gatan nedanför oss. Herregud vad Kevin blir mallig när tjejer kommer och vill leka med just honom!! Då ska han ställa sig upp och dansa för dom, och han ska se till att dom hela tiden kollar på honom och bara honom, haha ha..! Medans jag och Mario allra helst vill vara incognito så är våran son helt tvärtom! Han vill synas och höras mest hela tiden, gärna ska han försöka sig på saker som han ännu inte lärt sig, vilket resulterar i att han ramlar och slår sig och kryper bölandes till mama... Väl i min famn grinar han ännu värre för att han tycker att han gjort bort sig. Min stjärna, det är ju inte klokt vilken underbar son jag har?!?!
Fan, detta inlägget drar ju iväg och jag har mycket mer att skriva om!
Mario är ännu inte hemma från Stockholm, de har blivit försenade... Skulle ju komma i måndags men köket vill visst inte bli klart?! Längtar efter min man, men det är tur att det finns Skype!
Nu ska jag avsluta det här innan det blir för mycket, jag vet att de flesta av er inte ens orkat hit ner : p
Ska göra mig i ordning för natten. Tjingis
Sitter här och fryser, ska snart hoppa i säng tänkte jag... Lägger mig i gästrummet faktiskt, så jag inte väcker lillen när jag dimper ner i sängen med min perfekt runda kropp ; p
Imorses fick jag ett underbart uppvaknande..! Nu när Mario är borta så har jag flyttat spjälsängen tätt intill våran säng så att Kevin är så nära som det bara går... Jag hade lagt mig så att mitt huvud låg mot spjälsängen. Vaknade av att Kevin satt och klappade mig på huvudet!! ❤
Det var det sötaste jag varit med om! När jag vände på huvudet fick jag ett stort leende och sen dunkade han sin panna mot min... Det gör djävulskt ont när han gör så, men han gör det för att visa sin kärlek så det är heelt okej!
Han fick titta lite på baby einstein och då passade jag visst på att somna om en stund... När jag vaknade fick jag världens ågren. Det var bajs på täcke, kudde lakan och bebis..! God damn, det var ju bara att pallra sig ner och bada lillsnuten och börja tvätta!
Sen blev det frukost och lite bus innan plutt ville lägga sig igen.
Annars har vi inte gjort mycket idag. Eller jo, jag har haft fuuullt upp med mitt projekt! Ett till sånt där mail jag snackade om igår kom idag... Blä och usch, men vafan det är ju bara att ta tag i det!
Kevin fick besök på eftermiddagen av två tjejer... Grannens söta dotter och hennes kusin som bor på gatan nedanför oss. Herregud vad Kevin blir mallig när tjejer kommer och vill leka med just honom!! Då ska han ställa sig upp och dansa för dom, och han ska se till att dom hela tiden kollar på honom och bara honom, haha ha..! Medans jag och Mario allra helst vill vara incognito så är våran son helt tvärtom! Han vill synas och höras mest hela tiden, gärna ska han försöka sig på saker som han ännu inte lärt sig, vilket resulterar i att han ramlar och slår sig och kryper bölandes till mama... Väl i min famn grinar han ännu värre för att han tycker att han gjort bort sig. Min stjärna, det är ju inte klokt vilken underbar son jag har?!?!
Fan, detta inlägget drar ju iväg och jag har mycket mer att skriva om!
Mario är ännu inte hemma från Stockholm, de har blivit försenade... Skulle ju komma i måndags men köket vill visst inte bli klart?! Längtar efter min man, men det är tur att det finns Skype!
Nu ska jag avsluta det här innan det blir för mycket, jag vet att de flesta av er inte ens orkat hit ner : p
Ska göra mig i ordning för natten. Tjingis
